Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 4 2023

Närbild på blommande solhattar. Foto: Mostphotos Foto: Mostphotos

Ha koll på brandrisken i din skog

Risken för skogsbrand är just nu extremt stor i nästan hela Sverige. Som skogsägare kan du minska risken för att det ska börja brinna genom att vara väl förberedd. Följ alltid brandriskvarningarna och anpassa din aktiviteter efter dessa. Ladda hem appen Brandrisk Ute för att ha koll.

Film – Lennart Svensson, nationell skogsskadesamordnare tipsar vad du behöver tänka på.

Skogsstyrelsen.se – läs mer om skogsbrand

Lennart Svensson - nationell skogsskadesamordnare. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Hitta angreppen!

Borrmjöl och små ingångshål är två tidiga tecken på angrepp av granbarkborre som syns just nu. Skär du loss en bit av barken kan du också se hur granbarkborrens modergångar börjar växa fram. Om du avverkar och transporterar bort dessa granar inom några veckor hindrar du nästa generation granbarkborrar att flyga ut och angripa fler träd.

Skogsstyresen.se – Tecken på angrepp av granbarkborre

Kvinna som letar granbarkborreangrepp. Foto: Camilla ZiloFoto: Camilla Zilo

Fortsatt höga skador av älgbete

Skadorna av älgbete fortsätter att vara stora i de svenska skogarna. I Götaland har 13 procent av de unga tallarna skadats av älgens bete under det senaste året, i Svealand är motsvarande siffra tio procent enligt den senaste älgbetesinventeringen (Äbin). I både Götaland och Svealand har skadenivåerna minskat något de senaste åren men ligger fortfarande långt över målet på högst fem procents skador.

Äbin-resultaten från Norrland och hela landet presenteras den 15 augusti.

Skogsstyrelsen.se – läs mer om Äbin Götaland

Skogsstyrelsen.se – läs mer om Äbin Svealand

Älgko med kalv. Fotograf: Kenneth Johansson
Fotograf: Kenneth Johansson

Sommarkoll på skogen

Ofta är det sommarens semester som förväntas ge den där extra kollen på skogen – samma dagar som ska räcka till så mycket annat.
– Att vara skogsbrukare är något av det mest variationsrika man kan tänka sig. Skogsbruket dukar ett smörgåsbord av sysslor att välja mellan. Ett tips är välja utifrån kunskap och intresse, jobba säkert och leja för resten, tipsar Jan Torstensson, Skogsstyrelsen.

Läs mer i Skogseko 2-2023

Kvinna i skog. Foto: Camilla ZiloFoto: Camilla Zilo

Lär dig mer om törskate

Nu är det rätt tid för att ge sig ut i skogen och titta efter angrepp av törskate. Runt midsommar lyser svampens fruktkroppar i gult och orange och är lätta att hitta. Svampangrepp av törskate ställer framförallt till med stora skador på ungskogen i norra Sverige. Vid skogsåtgärder ska du röja bort angripna träd. Lämna inte törskateangripna tallar som fröträd eller utvecklingsträd!

Vill du lära dig mer om olika skadesvampar? Gå webbutbildningen om multiskadad ungskog.

Skogsstyrelsen.se – senaste nytt om törskate

Närbild på törskateangripna tallar. Foto: Joel Fjällsby
Foto: Joel Fjällsby

Ny webbutbildning om hyggesfritt

Att använda hyggesfritt skogsbruk i lämpliga delar av din skog är ett sätt att öka variationen som kan gynna många olika värden. Denna nya webbutbildning ger dig en översikt över de olika hyggesfria metoderna, vilka för- och nackdelar de har samt var de passar. Den vänder sig främst till skogsägare och ska ge kunskap och inspiration till dig som funderar på hyggesfritt skogsbruk.

Läs mer om webbutbildningen Hyggesfritt skogsbruk

Man och kvinna i skogen. Foto: Camilla ZiloFoto: Camilla Zilo

Sök stöd för miljövårdsåtgärder

Vill du utveckla natur- och kulturmiljöerna i din skog? Då kan du söka Nokås-stöd som ersätter en stor del av dina kostnader. Du kan få stöd för åtgärder som leder till ökad biologisk mångfald i skogen, för åtgärder som förbättrar tillståndet för våtmarker och vattendrag i skog och för åtgärder för kulturmiljövård och sociala värden i skogen.

I delar av landet är det stort intresse för Nokås, så räkna med en viss väntetid för att få rådgivning och handläggning. Tack för ditt tålamod!

Läs mer om Nokås i Skogseko

Skogsstyrelsen.se – stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen

Foto: Jenny Leyman
Foto: Jenny Leyman

Avverkningsanmälan via Mina sidor

Du vet väl om att det enklaste sättet att göra en avverkningsanmälan är via Skogsstyrelsens Mina sidor? Logga in så hittar du den och en rad andra tjänster som underlättar för dig som skogsägare.

Mina sidor

Gruppbild på en bärbar dator, en läsplatta och en mobiltelefon - samtliga med Mina Sidor på skärmen.
Foto: Skogsstyrelsen

Vill du vara testperson?

Vi arbetar kontinuerligt med att ta fram nya tjänster och funktioner i Skogsstyrelsens Mina sidor och vill gärna veta vad våra användare tycker. Därför söker vi personer som vill testa det som är nytt i Mina sidor. Vill du hjälpa till att göra Mina sidor så bra som möjligt?

Skicka ett mejl med ditt namn och dina kontaktuppgifter till minasidor@skogsstyrelsen.se.

Kvinna i mössa och fleecejacka tittar på sin mobiltelefon i skogen. Foto: Bulldozer Foto: Bulldozer

Premiär för nya Filmskogen!

Behöver du en paus från solen? Plocka fram popcorn och en skön stol! I Filmskogen hittar du våra filmer. Lär dig mer om olika skogsskador, klimatförändringar, få råd om skogsskötsel och inte minst – njut av alla fina skogsmiljöer.

Filmskogen

Draperibild. Foto: BulldozerFoto: Bulldozer

Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 3 2023


Foto: Kenneth Johansson

Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 3 2023

Snart svärmar granbarkborren

Med stigande temperaturer närmar vi oss nu årets granbarkborresvärmning. Förbered dig genom att se över var det kan finnas risk för angrepp och ta rätt på eventuella granar som blåst ner eller skadats på annat sätt under vintern. På Skogsstyrelsens webbplats kan du följa årets svärmningsövervakning för att se när risken för nya angrepp är som störst där du har din skog.

Gör dig redo för årets granbarkborresvärmning

I Mina sidor har du tillgång till riskindexkartan, som visar var olika riskfaktorer sammanfaller och indikerar var det är viktigt för dig som skogsägare att leta efter nya angrepp. Riskfaktorer för granbarkborreangrepp är bland annat stora virkesvolymer, torr mark, hyggeskanter eller tidigare angrepp.

Mina sidor – Skogsstyrelsen.se

Man i skog. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Har du koll på rotrötan?

Visste du att omkring 15 procent av alla svenska granar i slutavverkningsmogen ålder är angripna av rottickan och att svampen årligen orsakar ekonomiska förluster i miljardklassen. Ska du avverka skog i sommar så tänk på att du vid avverkningen kan behandla stubbarna med pergamentssvamp för att motverka spridningen av rotröta. Läs mer om rotröta och dess bekämpning i Skogsskötselserien och på Skogskunskap.

Skogsskötselsserien – skador på skog (PDF)

Om rotröta – skogskunskap.se

Rotröta. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Så funkar älgbetsinventeringen

Har du undrat hur det går till att bedöma vilka skador klövvilt orsakar på skog? Nu finns en film som berättar allt du behöver veta om älgbetesinventeringen (Äbin). Filmen beskriver både varför inventeringarna behöver göras och hur de genomförs rent praktiskt. Du får också möta en skogsägare som berättar varför fakta om viltskador är så viktiga för att kunna fatta rätt beslut.

Film – älgbetesinventeringen

Äbin och foderprognos – Skogsstyrelsen.se

Klipp från filmen om älgbetesinventeringen.
Klipp från filmen om älgbetesinventeringen.

Återvät din utdikade torvmark – vi ordnar det praktiska

Dikade torvmarker släpper ut mycket växthusgaser. Du kan bidra till stor klimatnytta genom att sätta igen dikena och på så sätt återväta bördiga torvmarker. Genom ett återvätningsavtal kan du få ekonomisk ersättning. Skogsstyrelsen ordnar planering och det praktiska så att dikespluggningen blir utförd och står för kostnaden.

Välkommen att skicka in din intresseanmälan!

Återvätning. Foto: Anna Hermansson
Foto: Anna Hermansson

Artskydd – ersättning i undantagsfall

I början av april kom en dom från Högsta domstolen som gav ett skogsbolag rätt till ersättning från staten i ett artskyddsärende.

Högsta domstolen skriver i sin dom att en markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen som följer direkt av artskyddsförordningen. Däremot kan en sådan rätt finnas under speciella omständigheter, när det inte är rimligt att markägaren ensam tvingas ta de ekonomiska konsekvenserna av begränsningen.

Läs mer om artskyddsdomen

Tjäderhöna. Foto: Åke Sjöström
Foto: Åke Sjöström

Vad tyckte du om klimatveckan?

Missade du klimatveckan? Ingen fara – alla webbinarier som sändes under Klimatveckan går att se i efterhand. Så ta del av föreläsningarna som hölls av Skogsstyrelsens experter om bland annat hur man ska tänka på röjning och gallring i ett förändrat klimat.

Skogsstyrelsen.se – se alla föreläsningar som hölls under Klimatveckan i efterhand

Vi vill gärna veta vad du tyckte om Klimatveckan, dina synpunkter är värdefulla för oss. Välkommen att delta i utvärderingen som består av fyra korta frågor.

Enkät – Klimatveckan 2023

Glad familj i skog. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Målbild – död ved

Död ved i olika former är livsmiljöer för många av skogens arter. I dagens brukade och skötta skogar finns betydligt mindre död ved jämfört med i naturskogar. Genom att bevara och nyskapa död ved vid skogsbruksåtgärder kan du göra stor nytta för den biologiska mångfalden. Det är vad målbilden för död ved handlar om.

Målbild död ved (PDF)

Film – döda träd – levande skogar (skogskunskap.se)

Närbild på skog, mossa och fallna löv.Foto: Mostphotos.
Foto: Mostphotos.

Nytt utseende – samma bra kunskap

Skogskunskap.se har fått ett nytt utseende med ny logotyp, lite nya färger och nytt typsnitt. Innehåller är detsamma – här hittar du en mängd bra information om att äga och sköta skog. Där finns också flera filmer och digitala räkneverktyg.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk i samarbete med LRF, Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Innehållet har tagits fram i samverkan mellan forskare och praktiker.

Skogskunskap.se

Skogskunskaps nya logotype

Information om hur vi hanterar personuppgifter
För att kunna skicka ut vårt nyhetsbrev till dig behöver vi spara och behandla personuppgifter, som din mejladress. Den rättsliga grunden för att behandla dina personuppgifter är att vi ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse genom att erbjuda information och råd via vårt nyhetsbrev.

Inbjudan till skogsdag på Mårbacka den 27 maj 2023

Inbjudan till en vandring på Mårbacka med exkursion av arboretumet.

Lördagen den 27 maj 2023, kl. 8.30 bjuder Skogskvinnorna i Värmland in medlemmar till en skogsdag på Selma Lagerlöfs Mårbacka.

Mer information och programmet finns bifogad.

Varmt välkomna hälsar Skogskvinnorna i Värmland

Webbinar från Trees-for-me den 14 april 2023

Lövskogsprojektet Trees-for-me har ett webbinar den 14 april om ”Vad påverkar val av trädslag inom sydsvenskt familjeskogsbruk?”

I webbinariet presenteras vad vi vet om vad som påverkar sydsvenska familjeskogsbrukares val av trädslag och vilken ytterligare forskning som kan behövas.
Arbetspaketets projektledare Louise Eriksson och forskaren Vilis Brukas presenterar.

Datum och tid
14 april kl. 14.00-15.00

https://treesforme.se/sv/kalendarium/vad-paaverkar-val-av-traedslag-inom-sydsvenskt-familjeskogsbruk/

Ny rapport visar vägar till jämställdhet

Artikeln som länkar till rapporten om jämställdhet inom skogssektorn betonar behovet av att öka jämställdheten inom branschen. Skogskvinnorna och andra svenska nätverk har fått en plats i Jämställdhetsrådet och vi deltar aktivt för att utveckla strategier och åtgärder som främjar jämställdhet inom skogssektorn.


Foto: Skogsstyrelsen

 

Ny rapport visar vägar till jämställdhet

I en ny rapport ger Skogsstyrelsen förslag på sjutton vägar till en mer jämställd skogssektor. Målet är långt ifrån nått, konstaterar de.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om åtgärder för ökad jämställdhet. För det är en bit kvar, syns i rapporten.

Skogsstyrelsens  visar att det är vanligare att män äger, studerar och arbetar med skog jämfört med kvinnor. Det är fler män som sitter i de största skogsägande aktiebolagens styrelser och arbetar som chefer i skogsbruket.

En tydlig markör är skogsägandet. Totalt fanns omkring 307 000 skogsägare i Sverige under 2021 varav 61 procent män och 39 procent kvinnor. Fördelningen är relativt oförändrad sedan 1999.

Den skog som ägs av icke juridiska personer delas in i tre grupper: enbart kvinnor, män eller samägda mellan könen. Kvinnor äger minst skogsmark av dessa tre grupper. Skillnaden har varit bestående över tid. Däremot har samägandet minskat sedan 1999.

Rapporten visar också att sektorn fortsatt dras med oacceptabla beteenden. Bland annat att stereotypa maskulinitetsnormer och en patriarkal kultur finns i alla delar av sektorn.

TRE FOKUSOMRÅDEN

De 17 vägarna i titeln är olika förslag inom tre fokusområden – utbildning, arbetsliv och skogsägande. Nästan hälften av dem hör hemma i det förstnämnda och handlar mycket om mätning och uppföljning. Bland annat föreslås ett gemensamt jämställdhetsindex för alla skogliga lärosäten, som redovisar hur skolorna arbetar med och lyckas med sitt jämställdhetsarbete, och att Skogen i Skolans uppdrag förtydligas. Andra förslag rör lärarutbildning, fördjupad forskning och framtagande av indikatorer och nyckeltal.

Inom fokusområdet arbetsliv handlar förslagen mycket om att skapa goda kulturer och en inkluderande och tillåtande arbetsmiljö. Såväl utökat ledningsansvar som genusmedveten rekrytering omfattas.

Det tredje fokusområdet är enskilt skogsägande och här föreslås bland annat att medvetenheten om jämställdhetsfrågor hos skoglig personal höjs så att genusperspektiv finns med vid kundkontakter och rådgivning. Vidare föreslås inkluderande kurser och träffar, stöd till olika nätverk, riktade stöd och sökbara medel samt ökad kvinnlig representation i styrelser, styrgrupper, projekt och liknande.

JÄMSTÄLLDHETSRÅDET – ETT FRAMSTEG

Samtidigt lyfter Skogsstyrelsen vissa framsteg. Ett exempel är bildandet av Skogssektorns jämställdhetsråd.

Ledamöterna i jämställdhetsrådet utgörs av högsta ledningen och sakkunnig från 35 aktörer och organisationer, bland annat åtta stora bolag, de tre stora skogsägarföreningarna, lärosäten, arbetsgivarorganisationer och ideella organisationer.

Tanken är att rådet ska finna gemensamma vägar hur exempelvis kommunikation mål och uppföljning av målen ska se ut.  Viktigt är också att utbyta erfarenheter och sprida goda exempel.

– Det finns god anledning att vara stolta över den breda uppslutningen och sektorns vilja att kraftsamla kring gemensamma problem- och målbilder. På rådsmötet i april kommer rådet ta beslut om konkreta målbilder inom områdena utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande, säger Karin Bengtsson, jämställdhetsstrateg på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

TILLÄGG HAR GJORTS I TEXTEN 10/3

ANDERS DANIELSSON

KARIN LEPIKKO

Länk till artikeln: https://www.skogen.se/nyheter/ny-rapport-visar-vagar-till-jamstalldhet 

Skogsstyrelsens nyhetsbrev nr 2 2023

Klimatvecka för skogen

Klimatet förändras och det påverkar våra skogar. Skogen blir mer utsatt för skador orsakade av väder, insekter och svampar. Den 27 – 31 mars erbjuder Skogsstyrelsen en mängd olika digitala seminarier på temat skog och klimat. Du får veta vad du kan göra för att rusta din skog för en oviss framtid. Vi kommer också att prata om på vilka sätt skogen kan bidra till att dämpa och motverka klimatförändringen.

Varje dag kan du lyssna till en eller flera föreläsningar av specialister på Skogsstyrelsen. Du har även möjlighet att ställa frågor direkt till våra experter.

Välkommen att lära mer om klimatet och skogen!

Klimatvecka för skogen 2023


Foto: Camilla Zilo

 

Distansträffar om vägar och att beställa tjänster

Välkommen att delta i träffar på distans där specifika ämnen om skog och skogsskötsel tas upp. Träffarna är avgiftsfria och du behöver inte anmäla dig i förväg.

Beställa tjänster 14 och 17 mars
För många skogsägare betyder ett aktivt skogsbruk att de beställer skogliga tjänster. Få tips och råd så att du kan känna dig tryggare som beställare.

Vägar och skogsbruk 21 mars
En väg är en investering i skogsskötsel och behöver underhållas för att motsvara skogsbrukets krav. Lär dig mig er om hur skogsbilvägar byggs och deras betydelse för skogsbruket.

Distansträffar Smart skogsbruk


Foto: Camilla Zilo

 

Har du enstaka granar som blåst ner i vinter?

Om dessa granar får ligga kvar finns risken att de drar till sig granbarkborrar när vårvärmen kommer. I den här filmen får du tips om hur du kan barka eller fräsa bort barken på granarna för att förebygga angrepp i närliggande träd.

Se filmen Ta hand om dina vindfällen


Foto: Martina Tedenborg

 

Skogsägarens vilja viktig när skog ska skyddas

Frivillighet bör vara en grundläggande utgångspunkt när skog skyddas formellt. Det ska bli lättare för markägare att själva ta initiativ till att skydda höga naturvärden i sin skog. Det är huvudbudskapen i nya riktlinjer från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Skogsägarens vilja kommer väga tyngre när skog ska skyddas


Foto: R Magnusson

 

Ny webbutbildning – Skogsbruk och renskötsel

Äger du eller arbetar du med skog inom renskötselområdet? Nu finns en ny utbildning Kunskapsportalen som handlar om hur skogsskötseln påverkar renskötseln och vilka anpassningar du kan göra för att underlätta för och främja renskötseln vid skogliga åtgärder. Utbildningen består helt av självstudier och du går den helt i egen takt. Beräknad tid för genomförande är 30 minuter.

Kunskapsportalen – webbutbildning om Skogsbruk och renskötsel


Foto: André Nyström

 

Fler hänsynskrävande biotoper

Vi fortsätter med serien om målbilder för god miljöhänsyn, hänsynskrävande biotoper.

Biotoperna Naturskogsrester och Äldre hänglavsrik skog förekommer mest i norra Sverige. Som hörs på namnet är Äldre sandtallskog och Örtrika bestånd på kalkrik mark biotoper som är kopplade till speciella markförhållanden. Yngre brandfält är skog som nyligen brunnit, endera som anlagd naturvårdsbränning eller genom oavsiktlig skogsbrand.

Naturskogsrester
Äldre hanglavsrik skog
Äldre sandtallskog
Örtrika bestånd på kalkrik mark
Yngre brandfält

Film Barrnaturskog
Film Örtrika bestånd på kalkrik mark

Foto: Mostphotos

 

Nya tips och råd om aktiv naturvård

I projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk som Skogsstyrelsen drivit under två år har man tagit fram en kunskapssammanställning om aktiv naturvård.
– I kunskapssammanställningen ”Skapa naturvärden genom aktiv naturvård” får du som markägare massor av praktiska råd och tips om hur du kan skapa naturvärden och livsmiljöer i samband med andra skogsbruksåtgärder, säger Helena Dehlin, Skogsstyrelsen som lett projektet
Emma Liljewall, Skogsstyrelsen, har arbetat fram materialet.
– Budskapet är att naturvård inte behöver vara svårt för att göra skillnad. Och att många små åtgärder sammantaget kan innebära en stor förändring av skogarna, säger Emma.

Film om aktiv naturvård

Faktablad om aktiv naturvård


Foto: Jenny Leyman